Hoppa till innehåll

Vi jobbar för rena, nedskräpningsfria hav & sjöar

Håll hav, vatten och kuster RenA

Att arbeta för och värna om vårt vatten är en fråga om allas vår framtid.

Fakta och information

På de här sidorna hittar du information om våra hav, vatten och nedskräpning med alla utmaningar som vi har framför oss. Vad har våra hav egentligen för framtid och vad kan vi göra för att säkerställa den?

Teknik och forskning

Hur långt har vi kommit med tekniska framsteg och vår forskning om haven och alla de utmaningar som vi ställs inför? Kommer vetenskapen att hinna med att hjälpa oss att förhindra en nalkande katastrof?

Tips och råd

Vad händer om man kastar skräp i haven? Vad kan man själv göra för att förhindra nedskräpning och hjälpa till? På de här sidorna hittar du råd och fakta som är menade för din egen vardag.

De flesta har nog svårt att inse hur illa det egentligen är ställt med våra hav och vatten. Skräp, föroreningar, glas, gamla fiskeredskap och trasiga nät och så vidare. Och så plast så klart. Plast i haven samt övergödning är en av de svåraste utmaningar vi har idag. Om ingen gör något åt all plast så kommer det snart finnas mer plast än fisk i haven.

  

  • Enligt den senaste uppskattningen kan det finns uppemot 320 miljoner ton plast i haven.
  • Uppskattningsvis spolar Sverige ut 15 000 miljarder plastpartiklar rakt ut i haven varje år.
  •  Varje år ökar mängden plast i haven med mellan 5 och 13 miljoner ton.
  • Om nedskräpningen fortsätter i samma takt, menar forskare att det kommer att finnas mer plast än fisk i havet år 2050.
  • Forskare menar att 2050 kommer 99% av alla sjöfåglar ha ätit plast.
  • Skräp i haven kallas marin nedskräpning
  • Ungefär 80 % av allt skräp i haven består av plast.
  • Plast kan bli kvar i tusentals år om det hamnar i havet. Det fragmenteras över tid till mindre och mindre bitar och blir till så kallad mikroplast.
  • Enbart under år 2020 beräknas 5 miljarder plastpåsar kastas som skräp. Varje minut används en miljon plastpåsar i världen, och i snitt används en påse endast i 15 minuter.
  • Det vanligaste skräpet är ”oidentifierbara plastbitar” vilket utgör drygt 30 procent av skräpet i haven. Även cigarettfimpar, plastpåsar, snabbmatsbehållare, plastbestick och sugrör är vanligt förekommande.
  • Enligt strandmätningar 2017 runt Kattegatt, Öresund och Östersjön fann man i snitt sex stycken plastpåsar per 100 meter strand. Detta motsvarar en plastpåse per 16:e meter.
  • Globala siffror säger att varje år dör eller skadas 1 miljoner sjöfåglar och 100 000 marina däggdjur på grund av skräpet i haven.
  • Kostnaden för renhållning enbart av kusten i Bohuslän kostar skattebetalarna 12 miljoner svenska kronor per år.
  • Nästan alla svenskar, 97 procent, tycker att plast i havet är ett problem, enligt en Sifoundersökning som genomfördes i augusti 2017. Nästan åtta av tio svarar att plast i havet är ett mycket stort problem.
  • All nedskräpning i Sverige är förbjuden. Mindre allvarlig nedskräpning kan polisen bötfälla på plats. Boten är då på 800 kr. Allvarlig nedskräpning kan ge höga böter eller fängelse.
 
 

Marin nedskräpning

Om du trodde att Sverige var bättre än de flesta andra länder så visste du fel. Bohuskusten är inte enbart Sveriges mest nedskräpade kuststräcka. Stränderna längs Bohuskusten är faktiskt även ett av Europas mest nedskräpade områden. I genomsnitt sköljer Nordsjöns vågor upp en kubikmeter skräp i timmen (vilket motsvarar 5 badkar), varje dag, året runt längs Bohuskusten. Det här beror på att mängder av skräp kommer in med havsströmmar. Endast en bråkdel av allt skräp sköljs dock upp på stränderna. Resten blir kvar under ytan.

Runt omkring i världen dör miljoner havslevande djur varje år enbart av all fiskeutrustning som lämnats eller tappats i världens hav. Gamla nät, fiskelinor med mera bilsar så kallade spöknät fiskar skadar och dödar över 100 000 valar, sälar och sköldpaddor årligen.

Plast i haven

Cigarettfimpar är mycket vanligt förekommande som skräp och innehåller cellulosaacetet som är ett slags plast. Cigaretterna innehåller också en mängd olika gifter som kan skada djurliv som fåglar och fiskar.

Vi måste fortsätta hjälpas åt med att få bort plasten. Det vi gör idag räcker inte på lång väg för att hindra forskarnas värsta farhågor om 2050 att bli sanna. Plastskatten som introducerades i EU i maj 2020 är till exempel bara ett litet steg på vägen. Många tror även att plastpåsar tillverkade av sockerrör eller majsstärkelse försvinner om de hamnar i naturen. Men ingen plast bryts ned i naturen, oavsett vad det är gjord av. Plasten stannar i haven och bryts långsamt ned till mikroplaster som förstör för liven i haven.

Miljögifter, skadliga ämnen och metaller

Miljögifter finns i många olika former. Kvicksilver i utsäde, bly i bensin, koppar i båtbottenfärger, kadmium i batterier är exempel på tungmetaller som har eller har haft stor påverkan på havsmiljön. Alla former av skadliga ämnen, gifter, metaller och tungmetaller som finns uppe på land riskerar även att hamna i haven.

Äldre miljögifterna som insektsbekämpningsmedel, såsom DDT, toxafen, klordan och hexaklorcyklohexan (HCH) har gradvis stoppats i Sverige och många andra industriländer. Dessa har tidigare avsiktligt spridits över exempelvis jordbruksmark i Sverige, men dessa och liknande ämnen kan vara lagliga i andra länder eller svåra att få bukt med.

Övergödning

Övergödning är det andra stora problemet vi har att bekämpa. Övergödning skapar stora problem för hav, sjöar och vattendrag. Det orsakar problem med föda för bland annat djurlivet vid stränderna, fiskebestånds död, samt att bottnarna dör. Här handlar orsakerna främst om problem som uppstår genom våra jordbruk. Det krävs en nödvändig modernisering och omställning för att kunna ta itu med dessa problem på allvar. Det här är i mångt och mycket en politisk fråga. Det handlar om politisk vilja och samarbete. Samarbetet måste ske över gränserna och man bör arbeta utifrån en gemensam standard. Politiken som förs nu är baserad på över 50 år gamla avtal och regler. Ett föråldrat synsätt förstör både för förändring och förnyande av EU:s gemensamma jordbruk. Det finns även mycket man kan göra internationellt, som samarbeten och utbyten av metoder och kunskaper, för att hjälpas åt med att förhindra övergödning. Mer om övergödning, dess orsaker och konsekvenser kan du läsa mer om på sajten.

Blogg