loading...

Marint avfall är en gemensam utmaning för länderna runt KASK regionen. projektet ren kustlinje har till föremål att etablera innovativa samarbeten mellan forskningsinstitutioner och offentliga förvaltningar.
ett samarbete mellan sverige, norge och danmark

Visjon

ett rent hav vår framtid

Kustkommunerna runt Skagerak och Kattegatt är hårt drabbade av de problem och kostnader som det så kallade marina avfallet för med sig. Årligen samlar kommuner, frivilliga organisationer och privatpersoner in tonvis med avfall som till stora kostnader transporteras bort för destruktion.

Avfallet behöver samlas in för att minimera skada och lidande på människor och djur samt att de hotar ekologiska system. Även den så betydelsefulla turistnäringen och rekreationen för kustbefolkningen drabbas av nedskräpade stränder, holmar och skär.

Genom projektet Ren kustlinje ska minst 34 aktörer från Sverige, Norge och Danmark samverka för att utveckla nya smartare och mindre kostsamma metoder, modeller och tekniker för att hantera det marina avfallet effektivare i framtiden. 

Marint skräp färdas över stora områden med vind och havströmmar och är idag ett internationellt miljöproblem. 

Lik oss på facebook!

Nyheter

2016

Under hösten 2016 har det i Norge pågått en översyn av norsk lagstiftning och tänkbara åtgärder i kampen mot den marina nedskräpningen.  Klima- og Miljødepartementet i Norge bjöd in ett flertal norska aktörer till att kommentera ett utkast med förslag på åtgärder utarbetat av Miljødirektoratet. Även projektet Ren Kustlinje bjöds in och har nu via den norska projektägaren Østfolds fylkeskommune lämnat in sitt svar med kommentarer till Miljødirektoratet.

Läs hela inlägget »
Källa: www.svensktvatten.se
Källa: www.svensktvatten.se

Den 19 november är det FN:s internationella världstoalettdag då sanitetsproblem uppmärksammas runt om i världen. I vår del av världen har vi tillgång till både toaletter och rent vatten varför fokus denna dag ligger på VAD som får spolas ner i en toalett.

Du vet väl att det bara är TRE saker som hör hemma i en toalett?!

Läs hela inlägget »
Norges seglarförbund har tagit fram en ny app "Hold Havet Rent" där  seglare kan registrera allt skräp som de ser  och som gör så att man får en bättre överblick över var och vilken typ av skräp som finns.
 
Läs mer  om denna spännande app här.
Läs hela inlägget »

Sotenäs kommun har genomfört ett försök med effektiva och komprimerande insamlingskärl på en välbesökt plats med mycket människor i ett havsnära läge. Läs mer här hur det gick.

Läs hela inlägget »
Hilde Rødås Johnsen fra Salt går gjennom deler av søppelet som er samlet inn i Tromsø gjennom Fishing for litter. FOTO: PETTER STRØM / NRK
Hilde Rødås Johnsen fra Salt går gjennom deler av søppelet som er samlet inn i Tromsø gjennom Fishing for litter. FOTO: PETTER STRØM / NRK
Läs hela inlägget »

Denne temadag er målrettet kommunale medarbejdere og tekniske chefer som arbejder med strandrensning. Eksisterende teknologier bli- ver demonstreret på stranden og projektgruppen vil drøfte, ønsker og mangler som kan føre til nye teknologier. Temadagen afholdes i regi af Interreg-projekt Ren Kystlinje.

Läs hela inlägget »

Vedtaget
Dato: 27/04 2016
Nordisk Ministerråd for Miljø (MR-M)

Läs hela inlägget »

Det vanligaste skräpet på våra stränder består av plast. Den största källan är konsumenter, men på västkusten är det en mycket större andel industrirelaterat skräp.

Läs hela inlägget »

Kustbevakningen i Vänersborg har än en gång beslagtagit övergivna nät i Vänern. Den här gången handlade det om 600 meter nät med rutten fisk.

Läs hela inlägget »

Att städa stränder gör dig mindre benägen att skräpa ner. Det (kanske inte så förvånande) resultatet visar en studie som Håll Sverige Rent gjort med frivilliga och ”ofrivilliga” strandstädare.

Läs hela inlägget »

Inte bara stora plastföremål som snören och förpackningar ställer till skada i naturen. Forskare världen över undersöker nu effekterna av så kallad mikroplast. – Vi vet att det hamnar i djuren, i musslor, kräftor och fiskar och vi vet att det kan färdas upp i näringskedjan, säger Bethanie Carney Almroth som är docent i ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.

Läs hela inlägget »

Nu kräver kommuner och länsstyrelser mer pengar för strandstädning. – Vi har fått indikationer på att skräpet i havet ökar och det är en stor kostnad för kommunerna att hålla jämna steg med inflödet, säger Ulrika Marklund, koordinator på Ren och attraktiv kust.

Läs hela inlägget »

Den rödgrönrosa majoriteten i Göteborg försöker strypa tillförseln av mikroplast till naturen.

Läs hela inlägget »

Grønn Ungdom-gjengen fylte opp den ene sekken etter den andre da de ryddet søppel i Guttormsvauven på lørdag.

Läs hela inlägget »

Onsdag 4. mai skal klima- og miljøminister Vidar Helgesen åpne Hold Norge Rents store strandryddedag. Åpningen er en del av kick-off for årets strandryddesesong.

Läs hela inlägget »

Under det nordiska miljöministermötet i Helsingfors idag enades Sveriges klimat- och miljöminister Åsa Romson och de nordiska ministrarna om en deklaration som syftar till att intensifiera arbetet för att få bort plastavfall i haven. Deklarationen kommer att lyftas vid ett FN-möte i maj och avser stärka arbetet mot allt plastavfall, inklusive mikroplaster, som orsakar svåra ekologiska och hälsomässiga problem.

Läs hela inlägget »

Ny rapport viser at gummigranulat fra kunstgressbaner kan være den nest største kilden til mikroplast på land. Funnene blir viktige når Miljødirektoratet skal foreslå hva vi skal gjøre med miljøproblemet. 

Läs hela inlägget »

Bohuskusten är ett av skräpigaste områdena i hela Europa. De senaste åren har man dessutom sett en dramatisk ökning. – Det är oroande, säger Per Nilsson, forskare vid Göteborgs universitet.

Läs hela inlägget »

Flera miljoner ton plast dumpas årligen i havet. Enligt forskare kan de ökande mängderna få förödande konsekvenser.

Läs hela inlägget »

Torsdag 10. mars åpnet utstillingen MARLISCO (Marine Litter in Europe Seas: Social Awareness and CO-Responsibility) på fylkeshuset i Sarpsborg. Det er en omreisende utstilling som omhandler marin forsøpling.
Utstillingen, som er åpen og gratis for alle, er et samarbeidsprosjekt mellom Marlisco, Oslofjorden Friluftsråd, Interreg-prosjektet Ren Kustlinje og Østfold Fylkeskommune.

Läs hela inlägget »

Nu tas ett rejält krafttag för att minska skräpet på västkusten. I ett stort EU-projekt med 34 partners i tre olika länder ska metoder både för att städa upp befintligt skräp och för att minska tillkomsten av nytt skräp tas fram. Projektet Ren Kustlinje löper fram till 2018.

Läs hela inlägget »

Sotenäs kommunalråd Mats Abrahamsson (M) och Erik Skauen (MP) från Østfold fylkeskommune öppnade ­havsmiljökonferensen på Smögens havsbad. 
Representanter från Sverige, Norge och Danmark välkomnades till mötet, där strategier för närmsta åren skulle dras upp och nya kontakter knytas mellan personerna, kommunerna och deras organisationer.


Mötet var en så kallad ­tredagars kick-off för havsmiljöarbetet.
2016 har det gått dryga tjugotalet år sen Sotenäs nuvarande kommunalråd som ung  oppositionspolitiker började engagera sig i havsmiljöskräp inom Forum Skagerak I och II liksom i Nordsjö-Skagerakkommunernas miljöorganisation Kimo.
Där var Abrahamsson en tid ordförande. Som Moderat miljöengagerad hade han på den tiden inte mycket stöd av sitt parti.
Nu har tidens hjul snurrat: Inget parti är ointresserat av miljö, Abrahamsson är kommunalråd och hans kommun har blivit utsedd till så kallad Lead partner i det EU-projekt som ska göra verkstad av tjugofem års prat…

Les mer her: Lysekilposten.se

Läs hela inlägget »

Äventyraren och fotografen Oskar Kihlborg föreslår nya metoder för att övertyga medborgarna om att hålla rent i haven.

– 2050 kommer det att vara lika mycket plast som fisk i vattnet om vi inte gör något radikalt. Att städa stränder måste bli mer sexigt, sier Kihlborg til Bohusläntidningen.

Men de som hörde hans föreläsning var förstås redan övertygade. I EU-projektet Ren kustlinje som nu sparkar igång deltar kustkommuner i Danmark, Norge och Sverige, avfallsbolag, universitet, hav- och forskningscenter, stiftelser som Håll Sverige rent och privata aktörer. I förra veckan drog 80 delegater på Smögens havsbad upp strategier för det fortsatta arbetet.

– Att inte skräpa ner var en självklarhet när jag växte upp på 70- talet, berättar Oskar. Man ska inte slänga skräp i naturen och man ska ta med skräp som man hittar hem.

Nu i sin yrkesroll som äventyrare har han insett att alla inte tänker likadant. På Himalaya, på Mount Everest, ligger det skräp som bergsklättrare burit dit. 2014 var han med och städade på Kebnekaise.

– Vem slänger skräp på Sveriges högsta berg? Stoppar in hoprullade förpackningar från frystorkad mat under en sten? En överlagd handling – medveten nedskräpning. Och se runt kusterna här. Det är vansinnigt hur långt det har gått, säger Oskar.

Oskars egen medvetenhet kom när han och en kompis dök i fjärdarna runt Stockholm och såg mögel på bottnen.

– Folk i allmänhet vet inte att det ser ut så här. Vi måste kommunicera tillståndet i havet bättre.
Oskar har varit med i olika projekt.
– Alla är som starkast när de är sig själva. När jag fick reda på att Sveriges enda forskningsfartyg skulle skrotas och det behövdes ett nytt så tänkte jag – vad kan jag göra? Jo, skapa ett äventyr som ger publicitet och pengar.

Så 2011 rodde han solo från Stockholm till Åbo i samarbete med Stockholms universitet. Universitetet fick 100 miljoner kronor av en stiftelse för Östersjöforskning. Sedan har ”rädda miljö-projekten” kommit slag i slag.

– Ni står inför utmaningen att ta hand om havet här utanför. Man måste gå på bred front och sprida ut budskapet till allmänheten på ett bra sätt. Vi måste tänka annorlunda, utanför boxen vara kreativa, innovativa.
– Har någon spelat spel med barn? De vill vinna – vuxna vill sätta upp regler. Barnen prövar att bryta reglerna. Går inte det här så prövar vi det här. Ta efter barnen och sluta med förutfattade meningar.
– Vi kan starta en lavin. Tillsammans har vi kraft.

Han jämför med ekotrenden.

– Det går knappt att hitta en icke ekologisk banan i butikerna längre.

Saken ble først publisert i Bohusläntidningen.

Läs hela inlägget »

Det finns flera miljövänliga metoder som gör båtlivet miljövänligare, bekvämare och ibland billigare. Du som ändå bottenmålar behöver skydda både dig och vattnet från färgrester.

Nu satsas det på 3 borsttvättar på Västkusten - Smögen, Stenungsund och Marstrand. Nästa år ser det ut att bli fler.

Att minimera påväxt på båtbotten är av stor betydelse både miljömässigt men även sjösäkerhetsmässigt då även lite påväxt leder till att bränsleförbrukningen ökar och att båtens manövreringsegenskaper ändras. 

Den nu helt dominerande metoden för att minska påväxt på båtbotten är att måla skrovet med båtbottenfärg. Men genom dessa färger sprids miljöfarliga ämnen i våra hav och sjöar. 
Både traditionella kemiskt verkande båtbottenfärger och många påstått miljöanpassade färger innehåller farliga ämnen som skadar den marina miljön med dess känsliga organismer och ekosystem. Hela 80 procent av giftläckaget från färgerna sker i vattnet på sommaren. Återstående 20 procent sker vid landtagningen på hösten.

Alternativa metoder
Det finns flera metoder för att undvika eller ta bort påväxten och nya tekniker utvecklas efter hand.
Borsttvätta i vattnet. Längs östersjökusten, och särskilt kring Stockholm finns flera borsttvättar.
Lyft och högtryckstvätta. Detta behöver göras några gånger per säsong beroende på när påväxten sker och hur mycket det växer. Om du har tagit bort all gammal färg behövs ingen spolplatta.
Skrubba för hand. Det finns flera produkter på marknaden som du kan ta hjälp av.
Spänn skyddsduk under båten. Duken sätts upp på din båtplats.
Förvara båten ovan vattenytan och sjösätt när den ska användas. Mindre båtar kan förvaras på trailer på land. Men för både stora och små båtar kan en lyftanordning på båtplatsen vara en bra lösning.

Havs- och vattenmyndigheten har låtit sammanställa en presentation om olika alternativ till båtbottenmålning. Här finns mer information om de olika alternativen och bra bilder på olika lösningar och konstruktioner.

På den svenska östersjökusten sätter sig havstulpanerna vid ett par tillfällen per säsong. Om du tvättar din båt strax därefter kan du hålla båten fri från havstulpaner hela sommaren.
Även på västkusten finns goda möjligheter att tvätta din båtbotten istället för att måla den. I Havstulpanprojektet på västkusten 2012 dokumenterades påväxdynamiken och möjligheterna till mekanisk rengöring.

Bottenmåla ändå?
Om du ändå väljer att bottenmåla din båt är det viktigt att tänka på att bottenfärger räknas som bekämpningsmedel. Färgerna måste därför granskas och godkänns av Kemikalieinspektionen innan de får säljas eller användas. Syftet är att skydda människor och miljö, eftersom bekämpningsmedel kan påverka andra djur och växter än dem som man vill bekämpa.
Att båtbottenfärger är miljögodkända av Kemikalieinspektio­nen innebär inte att de är miljövänliga. Var därför försiktig när du tvättar, målar eller tar bort färg!
Båtbottenfärger kan innehålla hälsofarliga ämnen
Dessutom kan andra metaller, organiska lösningsmedel och allergifram­kallande ämnen finnas i produkterna. Täckande klädsel, handskar och ett enkelt munskydd kan skydda mot exponering och inandning av färg och slipdamm.
Slipdamm och färgrester ska samlas upp och behandlas som farligt avfall och lämnas till närmaste miljöstation tillsammans med förpackningen. Speciella regler gäller vid hantering och mellanlagring av miljöfarligt avfall. Kontakta din kommun för mer information.

Spola över spolplatta
Renspolning av båtbotten ska ske över en spolplatta med grovrensränna och som är ansluten till en reningsanordning. Att spola av båtbotten på gräsmattan eller garageuppfarten rekommenderas inte eftersom det finns risk att förorenat spillvatten läcker ner i dagvattenbrunnar, vattendrag och sjöar.

Havs- och vattenmyndigheten har tagit fram riktlinjer för båtbottentvättning. Dessa är en vägledning för kommunernas arbete med fritidsbåtshamnar. Kontakta din kommun för mer information och vad som gäller i enskilda fall.

Saken ble først publisert på www.havochvatten.se.

Läs hela inlägget »

Sotenäs kommun bjuder in press och media till att närvara vid uppstartskonferensen för Interreg-projektet ”Ren kustlinje” den 2-3 mars på Smögen Hafvsbad. 
När: programstart kl. 09.30 den 2 mars 2016, avslutas kl. 12.00 den 3 mars 2016.
Hemsida & program: www.renkustlinje.se
 
 
Ett rent hav – vår framtid! 
Tänk dig att du vadar genom en fotbollsplan fylld med meterhöga drivor av skräp. Så mycket, mellan 4000 och 8000 kubikmeter skräp, beräknas årligen flyta iland på den svenska västkusten. Ren kustlinje är ett skandinaviskt samarbete mellan 34 aktörer i Sverige, Danmark och Norge med syfte att minska den marina nedskräpningen på en global nivå. Projektet Ren Kustlinje ska utveckla nya smarta och kostnadsbesparande metoder, modeller och tekniker för att hantera det marina skräpet på ett effektivare sätt i framtiden. 
”Sotenäs ser fram emot att ta ledartröjan i detta stora och viktiga projekt för en bättre miljö. Vi ser det som en spännande utmaning att förena alla goda krafter kring ett renare hav”, säger Mats Abrahamsson, kommunalråd i Sotenäs kommun. 
 

 
Kontaktinformation: 
Helena Bredin, projektledare”Ren Kustlinje”
Mobil: +46 (0)721-47 09 47 / E-post: helena.bredin@sotenas.se
 
Martin Norderhaug, kommunikasjonsrådgiver, ”Ren Kystlinje”
Mobil: +47 957 70 687 / E-post: eginor@ostfoldfk.no
 
Mats Abrahamsson, (M), Kommunstyrelsens ordf./kommunalråd Sotenäs kommun
Mobil: 070-213 95 74/ E-post: mats.abrahamsson@sotenas.se
 
 
Svenska parter: 
Sotenäs kommun, Tanums kommun, Tjörns kommun, Stenungsunds kommun, Kungälvs kommun, Kungsbacka kommun, Marint Naturbruk gymnasium Campus väst Lysekil, Västkuststiftelsen/Ren & Attraktiv Kust, Håll Sverige Rent, Fiskareföreningen Norden, Länsstyrelsen Koster Nationalpark, Göteborgs Universitet
 
Danska parter: 
Skagen Uddannelsescenter, KIMO Danmark, Aalborg Universitet, Fredrikshavn Kommune, Hjørring Kommune, Jammerbugt Kommune, Thisted Kommune
 
Norska parter: 
Østfold fylkeskommune, Akershus fylkeskommune, Buskerud fylkeskommune, Vestfold fylkeskommune, Hvaler kommune, Fredrikstad kommune, Råde kommune, Rygge kommune, Moss kommune, Ytre Hvaler nasjonalpark, Færder nasjonalpark, Fylkesmannen i Vestfold, Skjærgårdstjenesten Færderenheten, Havforskningsinstituttet, MOVAR Avfallsselskap

Läs hela inlägget »

I motsetning til det man hittil har trodd viser ny forskning at mikroplast ikke er en vesentlig kilde til miljøgifter i havhest. Sjøfugl får i seg det meste av miljøgiftene gjennom maten, konkluderer forskerne.
 

Millioner av tonn med plast flyter rundt i alle verdens havområder, det aller meste i form av mikroplast. Når bølger, vær og vind tærer på avfallet brytes det ned til mikroskopiske partikler som blir værende i havet i lang tid. Forsøpling av havene er et omfattende miljøproblem også i Norge.
Ofte havner mikroplasten i magesekken til marine organismer, der den kan gjøre stor skade. I tillegg kommer bekymringen om miljøgifter knyttet til plast.

For selv om ikke all plast inneholder miljøfarlige stoffer, har plasten også den evnen at den binder til seg vannavstøtende, fettløselige organiske miljøgifter fra omgivelsene. Og gjenspeiler dermed konsentrasjonen av miljøgifter i havet.

Havhest indikator på plastforurensning


Havhest (Fulmarus glacialis) hører til stormfuglene, sjøfugler som tilbringer det meste av tiden på åpent hav og kun oppsøker land i hekketida. De beiter på fisk, krepsdyr og annen føde i overflaten og kan dermed forveksle avfall med mat.

Undersøkelser har vist at de fleste havhestene har plast i fordøyelsessystemet. Mengden plast i havhest regnes derfor som en representativ indikator på forsøpling av havet.

– Mikroplast kan bli værende i fuglemagen i uker og måneder. Vi ville undersøke i hvilken grad miljøgifter fra plast tas opp i fuglenes vev, sier Dorte Herzke, seniorforsker og seksjonsleder ved NILU – Norsk institutt for luftforskning.

Sammen med Tycho Anker-Nilssen, seniorforsker ved Norsk institutt for naturforskning (NINA), har hun ledet prosjektet der en gruppe forskere fra Norge og Nederland har undersøkt sammenhengen mellom mengden plast og miljøgifter i havhest. Til forskernes overraskelse fant de ingen sammenheng.

Miljøgifter kommer hovedsakelig fra maten

Forskerne undersøkte i alt 75 havhester og sammenliknet mengden miljøgifter i plast fra fuglenes mage med nivåene av de samme substansene i fuglenes lever og muskulatur. 

– Vi fant ingen store forskjeller i miljøgiftkonsentrasjonene i fugler som hadde inntatt mye plast sammenliknet med fugler som hadde mindre plast i magen. Plast ser altså ikke ut til å være en vesentlig kilde til miljøgiftopptak i disse fuglene, forklarer Herzke.

Derimot viser studien at fuglenes miljøgiftbelastning høyst sannsynlig reflekterer nivået av miljøgifter i fuglenes byttedyr.

– Stikk i strid med hva vi trodde fant vi ut at plasten ikke vesentlig frigir miljøgifter i magen til havhesten. I mye større grad tar den til seg miljøgifter fra maten fuglen har spist og gjenspeiler miljøgiftkonsentrasjonen i byttedyrene, forklarer Herzke.

– Denne studien viser også at det ikke er tilstrekkelig å se på enten plastbiter fra magesekken til fugl eller kun undersøke organene fra fugl med plast i magen. For å få det fulle bildet må disse sees i sammenheng. Og det er det ingen som har gjort før oss i Norge.

Godt nytt

Sjøfugl befinner seg på toppen av næringskjeden og får i seg miljøgifter fra alle leddene lavere ned. Høye giftkonsentrasjoner kan ha en rekke negative konsekvenser for sjøfugl og blant annet føre til hormonforstyrrelser og tynnere eggeskall.

– At plasten ikke øker fuglenes miljøgiftbelastning er selvsagt en god nyhet i en ellers dyster virkelighet for sjøfuglene, supplerer Tycho Anker-Nilssen.

Men forskerne vil langt fra frikjenne plasten.

– Vi kan ikke utelukke at plasten ikke overfører noen miljøgifter, men vi vet nå at den gjør det i langt mindre grad enn byttedyrene til havhesten, sier Anker-Nilssen.

– I tillegg tar plast opp plassen i magesekken, og det kan i verste fall føre til at fugler sulter i hjel.
Selv om denne studien var rettet spesifikt mot sjøfugl, tror forskerne at resultatene kan ha overføringsverdi til andre virveldyr.

Artikkelen ble først publisert på Forskning.no og er skrevet i samarbeid med Norsk institutt for naturforskning (NINA)

Läs hela inlägget »

Har du en god ide som kan bidra til å rydde opp i havet? I så fall har miljødirektoratet penger!

Miljødirektoratet deler i år ut 15 millioner kroner til tiltak mot marin forsøpling.
I fjor mottok vi nærmere hundre søknader fra engasjerte strandryddere over hele landet. 21 prosjekter fikk støtte.

Hva kan man søke om?
Tilskuddsmidlene kan gå til oppryddingstiltak både i strandsonen, langs elvebredder og på havbunnen.

Det kan søkes støtte til koordinering av ryddeaksjoner og transport og innlevering av avfallet til godkjent mottak, inkludert fjerning av eierløse fritidsbåter.
Vi ønsker også å støtte forebyggingstiltak som informasjons- og veiledningsmateriell, holdningskampanjer, undervisningsopplegg og workshops, men hovedsakelig de som er rettet mot spesifikke sektorer, næringer eller avfallstyper.

Hvem kan søke?
Frivillige organisasjoner, foreninger, ideelle stiftelser, og offentlige foretak og bedrifter kan søke om støtte til denne ordningen. Nedre søknadssum er 250 000 kroner.
Flere kan gå sammen om å levere en søknad, men én må stå ansvarlig.
Send inn søknad her innen 7. mars 2016

– I fjor fikk vi inn mange svært gode søknader. Vi håper folk er like ivrige i år. Marin forsøpling gjør stor skade på miljøet, vi trenger all den hjelp vi kan få til å få bukt med problemet, sier Ellen Hambro, direktør for Miljødirektoratet.

Les mer her.

Läs hela inlägget »

Kalender

tips och ideer

Kom gärna med förslag och ideer till oss som vi kan ta tillvara på i projektet. 

Viktig informasjon till partner

Vi har nå begynt å bruke prosjektstyringsverktøyet Basecamp. Logg inn på partnersiden for å finne link til prosjektets side.

Får du ikke tilgang eller trenger hjelp? Ta kontakt med Martin Norderhaug.

E-post: eginor@ostfoldfk.no

Marlisco

MARLISCO projektet är ett projekt som vi gärna hänvisar till och vars övergripande mål är att öka allmänhetens medvetenhet, underlätta dialog och främja medansvar bland olika aktörer mot en gemensam vision för en hållbar hantering av marina avfall över alla europeiska hav.

MER FILMMATERIAL
2013 utlyste MARLISCO projektet en videotävlig bland unga europeer. Öppna länken nedan för att ta del av vad barn och ungdomars syn på problemen med marint avfall och vad de anser behöver ske. Filmerna rekommenderas verkligen! Följ länken: http://www.marlisco.eu/video-contest.en.html